En avslutande fullmåne i Jungfrun

Tänk att det åter är dags för en avslutande fullmåne, som jag ser fram emot med spänning. Dessutom kommer Saturnus och även Pluto att byta tecken, vilket ska bli väldigt intressant.

Saturnus den stränge fadern som tvingar oss till långsiktighet och gediget arbete. Han kan anses vara tråkig men ack så viktig i våra liv. När han plöjer sin väg framåt tvingar han oss till att ta ansvar och utföra examensprov. Ständigt redo för att se om vi genomför de där som vi ämnade att göra när vi valde detta livet.

Med Venus och Jupiter synliga på himlen blir det också en uppmaning att fråga sig själv om vi faktiskt följer vår själs sanna essens och dess väg utifrån hjärtat. Även Uranus är aktiverad, vilket under kommande vecka kan leda till genombrott eller nya idéer.

Det är alltså en högst intressant vecka som ligger i antågande och för egen del är det 12 huset aktiverat, vilket passar bra. Detta beror på att just det huset handlar om andlighet och det är faktiskt något jag fördjupat mig inom.

Det finns alltså mycket roligt och utvecklande att se fram emot och jag är så tacksam.

Önskar dig en fin och lyckosam vecka❤️

Det var ett bra tag sedan

När inte inspirationen infinner sig finns det egentligen inte så mycket mer att berätta. Tiden som har förflutit har inte på något sätt gjort det stilla, utan snarare i en rasande takt. Det har skett mycket i den yttre verkligheten som kanske inte egentligen påverkat mig själv så mycket, men däremot funnits ett behov av att prestera och bocka av.

Dagarna som nu passerat i februari har gett mig tid till reflektion och jag befinner mig fortfarande längs min väg på den andliga utvecklingen. Faktum är att det finns inget som egentligen är så berikandet så som arbetet med en själv. Tänk vad många gånger jag fastnat i det yttre vilket också gjort mig till ett offer istället för att inse att endast jag kan påverka det,

Alltså har jag nu inlett en ny inriktning där endast jag är den som styr skutan och dess riktning. Faktum är att balansen nu är så pass god att jag nu blickar ut på riktigt mot nya äventyr att ta mig an. Därför ser jag fram emot att tas emot i en helt ny gemenskap där jag kommer få utveckla mina tidigare kunskaper. Att också inse att alla de där kurserna som jag jagat faktiskt skulle kunna bidra till något betydligt större och viktigare känns roligt. Dessutom är det än roligare att inse att det faktiskt finns ork hos mig att bidra till en ny organisation som dessutom speglar mina tidigare och nuvarande intressen.

Jag längtar faktiskt genuint med att få bidra och utvecklas inom något helt nytt för mig. Där också mina gamla kunskaper från den politiska inriktningen verkligen kommer till nytta. Trots att det var kantat av mycket motstånd fick jag verkligen möjlighet att lära mig och inte minst befinna mig i sammanhang som verkligen gav mig mycket. Det är därför med stor tacksamhet som jag ser tillbaka på den tiden, men jag vet också att all den tid som passerat också varit av yttersta vikt för att jag skulle se det.

Jag längtar nu efter lite mer klarhet, vilket med all säkerhet kommer när tiden är inne. Längtar efter att befinna mig i publika och givande miljöer igen där jag får bidra och utvecklas tillsammans med andra. Det är ett stort steg bara att börja i tanken samt skriva det med egna ord. Äntligen känner jag mig redo för något helt nytt och det är väl det minsta som kan begäras i det hav av motstånd och besvikelser som har knockat mig gång på gång. Därmed inte att förringa att det är själva resan till målet som är det viktiga för det är där vi finner lärdomen.

Tänk vad jag lärt mig om mig själv och de drivkrafter jag har haft. Tänk vad roligt livet ändå är och att dessutom inte veta när och hur saker kommer ske. Det är en konst att släppa taget och ha tillit till att allt sker när det ska, men faktum är att det blir en betydligt behagligare och roligare resa. Trots att vägen ibland kan tyckas oändligt lång och osäker, finns det alltid hopp och ljus bara vi väljer att själva se det.

Dagens affirmation: Jag vet att allt är möjligt, att jag kan uppnå allt jag vill och att jag bär på alla de förutsättningar som krävs för att jag ska lyckas.

Önskar dig en fin dag !

Foto av Pixabay pu00e5 Pexels.com

Var inte rädd jag går bredvid dig

Jag läste precis dessa rader och Sarah Dawn Finers textrader spelades upp inom mig. Därför går jag här och nynnar den tyst för mig själv medans mina fingrar rör tangenterna. Någonstans djupt där inne känner jag hur livet och glädjen att leva har återvänt.

Under veckan som gick gjorde retrograden av vår budbärare sig till känna. Efteråt undrade nog samtliga inblandade vad som hände. Det var behövligt med den här utrensningen och jag stängde dessutom en dörr för att istället bege mig ut på en okänd samt obeprövad väg. Dock väntar jag med att ta det avgörande steget till Merkurius går framåt, för att undvika eventuella missuppfattningar.

Att veta vad som ska ske är inte alltid en fördel och även om jag vetat under många år har kontrollbehovet och den bristande tilliten bidragit till en känsla av nederlag. När det inte riktigt blivit som jag tänkt, även om jag innerst inne vet att det är under kontroll. Jag har mer tillit idag än någonsin och dessutom passar jag på och njuter av det fina jag har här och nu.

Det går alltså inte att skynda på något utan det kommer när det ska helt enkelt. Det är dock så skönt för även om denna retrograd ska stöta och blöta gamla saker, som behöver komma upp till ytan ytterligare en gång för att slutligen försvinna. Finns det nu ett stort glädjande hopp som gror.

Nu ser jag ljuset i tunneln och vet att det är dags för nya tider. Att det är dags att gå vidare mot nya mål. Dessutom är jag inte längre rädd för några går vid min sida och min själ ler av glädje och eurfori för allt det vackra och underbara som ska möta min egen spegelbild.

Tack❤️

Jag har en ny idol

Alltså under min sjukskrivning har jag verkligen haft tid att reflektera. Där och då hittade jag något i mitt flöde som fick mitt hjärta att hoppa av glädje. Varje söndag har jag läst Lillemor Groths fantastiska inlägg. Att hon nu samarbetar med en annan kär astrolog och dessutom skapat en grupp för oss alla skapade en enorm glädje.

Det är alltså det andliga temat som står för dörren och jag ska under hösten fördjupa kunskaperna om energier. Helt plötsligt landade det så där vackert och självklart. Idag läste jag ett vackert meddelande som gjorde mig så där fnissig. Med tanke på mitt förra inlägg, kunde det verkligen inte bli bättre.

Idag har vi en superfullmåne i fiskarna och dessutom är det dags för vår kosmiska budbärare att gå bakåt i tiden. Alltså dags för frigörelse från det förgångna och det är precis det som varit uppdraget denna veckan.

Med de ledorden lutar jag mig tillbaka och blickar inåt. Tänk vad mycket intressant som står för dörren och vilken tur att jag haft min andlighet med mig. Inte minst att få möta andra, som upplever precis detsamma. Känslan att vara annorlunda och lite lätt märklig.

Tänk vad skönt att låta det sjunka in och med stor omsorg även omfamna den känslan av att ändå höra till. Trots att den känslan givetvis inte varit given. Att kunna sätta de där gränserna, att våga vara så där jobbig, att uttrycka det där vi måste även om det kan vara jobbigt. Tack, alla ni ljusarbetare för att ni finns och genomför ert viktiga uppdrag här på jorden. Även om vi anser att den är rätt konstig och fördömande. Styrkan handlar ändå om att vända det till viktiga lärdomar, som på så sätt sprider sitt ljus.

Tack❤️

Den här julen tänker jag fira med min egen lilla familj

Ett återkommande tema även denna retrograd är otacksamma människor. De där som aldrig egentligen kan vara tacksamma för det andra gör. Som gärna synar ner och hittar fel.

En fin person i min närhet stod upp för detta och satte ner foten. Den möttes av kyla och kalla handen för dess påstående. Jag tackade dock den här personen från mitt hjärta för att den verkligen stod upp och sade ifrån.

Det jag insåg är att alla inte behandlar sin omgivning på ett rättvist sätt och då menar jag inte millimeter rättvisa. Där man endast väljer att lyssna på en part och inte de andra, vilket beror på att deras sätt att vara inte passar dess syften. Dessutom höjs bara den ena personens hjälpsamhet, trots att den är ringa i förhållande till den övriga arbetsinsatsen.

Av den anledningen beslutade jag mig för att sluta göra saker för just de personerna, eftersom de inte behöver visa respekt om de inte anser att de handlingar som skett i högsta välmening. Inte är något som de bett om. Ett torftigt och tråkigt sätt måste jag säga, men alla har en frihet att välja sin egen sanning och liv.

Med dessa ord och slutsatser går jag alltså till avslut och packar ihop. I en välvilja att skapa något för alla. Har vi alltså bara förstört, trots ett idogt arbete där vi rensade upp och paketerade för att det skulle kunna förvaras på ett bra sätt.

Skapade en miljö som vi med egna medel ansåg var av betydelse och vikt för att kunna trivas och må bra. Det jag insåg är att det vi ansåg inte har den legitimitet som den andra personen som backas till hundra procent.

Vi har inte mandatet och mina dagar att behaga och pleasa är helt enkelt över. Därför kommer jag inte heller denna jul lyssna på de syrliga kommentarerna av den enkla anledning att jag inte bett om dem. Utan istället ska jag njuta i min alldeles egna miljö med människor som respekterar att jag vill ha en fin och trivsam miljö. Där jag får vara jag utan att andra har synpunkter på det.

Tack du fina vackra människa som stod upp och stort tack till mig själv som också tar friheten att välja annat. Det är ju ändå helt underbart att kunna göra det så där❤️

När allt ställs på sin spets

Inom den andliga världen ska vi se utmaningar som välsignelser. Dock är det kanske inte alltid givet att göra det med tilltro och tillförsikt.

Däremot inser jag att den senaste utmaningen gällande hälsan ändå skapat nya perspektiv.

Det är med en oändligt stor tacksamhet jag spenderat helgen i Göteborg. Med min egen familj och en numera vuxen person, som gjorde ett fantastiskt upplägg på vår vistelse.

Att se alla människor på Ullevi och deras glädje över deras egna nationalskald Håkan Hellström. Stor, mäktigt och dessutom publikrekord. Några av hans sista ord handlade just om tacksamhet och att aldrig sluta hoppas.

Därmed träffade hans ord mig i mitt hjärta. Det är aldrig försent att tro och hoppas och att dessutom få göra det med stor tacksamhet. Skapar möjlighet till växande och att se glädjen i det lilla.

Tacksam för min egna lilla familj och en fantastiskt fin helg. Tacksam för att jag hann tillfriskna så jag fick lyssna på Håkan Hellström och hans insiktsfulla ord.

Jag avslutar denna veckan med en djup känsla av tacksamhet. I det lilla finner man det stora.

Att skratta eller gråta

Det vore synd att säga att det senaste halvåret varit enkelt. Mina hjärtproblem togs inte riktigt på allvar på Värnamo sjukhus. Det innebar att vårdcentralen remitterade mig till klinfys på Ryhov. Ett resultat av den första undersökningen var akut inläggning. Läkaren tittade på mig med allvarliga ögon när han tillkännagav beslutet.

Det bästa av allt var att jag äntligen fick den hjälp som jag skulle fått från början. Jag har alltså en allvarlig genetisk sjukdom som orsakar kärlkramp vid tidig ålder. De har gjort en ballongutvidgning i flera kranskärl, varav ett av de viktigaste som syresätter hjärtat. Inte så konstigt att jag inte kunnat röra mig så som jag brukar.

Tacksam för den svenska sjukvården och inte minst specialistläkare, uskor och ssk vid Ryhovs hjärtmottagning. Det viktigaste av allt är att de kommer sköta min hälsa framöver så jag slipper hamna i situationer så som jag gjorde i Värnamo. Det hade resulterat i en hjärtinfakt eller en för tidig död.

Det viktiga för mig nu är att jag kan vara mig själv och att mitt tillstånd inte går att påverka. Jag är en person som älskar träning och äter på ett sunt sätt. Men visst har kroppen och själen befunnit sig i ett akut stressläge allt för länge. Därför tar jag nu varsamma steg tillbaka, men dagen efter ballongutvidgningen kunde jag gå obehindrat 60 min i snabbt tempo. Nästa vecka ska jag göra mitt första PT pass, för att ge mig själv de bästa förutsättningarna.

Tacksam för det svenska sjukvårdssystemet och inte minst för räkningen på 300kr. Det är därför jag så starkt tror på den svenska välfärden. Något jag givetvis tar med mig när jag går och röstar #socialdemokraterna

Att livet varit begränsat är bara att konstatera. Jag tvingades stiga av en bit på min väg, men börjar snart närma mig huvudleden. Denna vår som hade så många härliga projekt slutade i en ständig förtvivlan av att inte orka och må konstant väldigt dåligt.

Jag vänder ännu ett blad och påbörjar stegen in på huvudleden. Det roligaste av allt är att Uranus igår vände sin bana bakåt. Alltså introperspektiv fram till januari. Blixtarna slog ner från en klar himmel och det lät inte vänta på sig.

Jag fick en ny start och insikter om att min resa hade försenats. Förmodligen för att den var tvungen att finjusteras. Tänk, vad härligt ändå att få göra om och inte minst möta nya situationer och infallsvinklar. Att dessutom få möta det med full kraft och en god hälsa gör det inte sämre.

Tack medicinavdelning E Ryhov och Tack svensk Socialdemokrati för det fantastiska sjukvårdssystem ni skapat.

Med djup tacksamhet

Det är med djup tacksamhet jag skriver dessa rader. Jag har haft den bästa semestern som kan tänkas. Solsken och möjligheten att ladda upp batterierna igen. Med ett hjärta som behöver läkas och healas kunde det inte blivit bättre.

Jag har dessutom fått ta emot ett stort överflöd av vackra miljöer, ljuvligt god mat samt utsökta viner. Jag har fått se det sanna överflödet växa och har känt dess välsignelse. Jag har följt flödet och njutit av varje ögonblick.

Dessutom har vi upptäckt ett nytt land med en oerhört vacker kulturhistoria samt politik. Landet med utsökta viner och kärleksfullt tillagad mat så där så det liksom sprider sig i munnen när de välbehagliga smakerna blandas.

Italien är ett land dit jag mer än gärna kommer återvända beroende på den kvalitet som landet levererar. I mat, service och grymt vackra miljöer. Dessa minnen kommer jag bära med mig länge och jag tackar min själ för att jag tackade ja till den där festen i Kitzbuhl.

Där jag fick njuta även av Österrikes natur och champagne i överflöd. Det har varit en sann glädje att vara ute i Europa igen. Och jag älskar Italien så mycket att nästa resmål redan är planerat.

Dessutom är jag djupt tacksam över det fina bemötande som Europas bästa transfer land Tyskland bemöter hundar. Även Italien och Österrike är länder som verkligen behandlar hundar med en fin respekt. Det var första gången jag reste med hund i Europa och det har varit ett sant nöje. Sverige har faktiskt en hel del att lära där.

Tack Tack Tack för denna resa i sant överflöd.

Att vara i stillhet

Det underbara med att vara ledig är att det ger så mycket tid till stillhet. En stillhet där vi hinner reflektera och förnimma allt det vackra som sker. Att få träna och meditera samt gå runt i tystnad. Ett sätt att stänga av allt brus och bara vara. Tid för inre och yttre reflektion

För fem år sedan var jag inte här alls, men nu har jag hittat lugnet inom mig. Även om jag med viss distans kan se att jag jagat på riktigt ordentligt det senaste året. Har jag alltså hittat tillbaka till den inre stillheten.

Något som är av stor betydelse och bidrar till god hälsa. Ibland tänker jag att många av oss är rädda för att ta tid till vår inre stillhet. Det är faktiskt lättare i samhället att jaga på och ge en bild av att vara eftertraktad och i ständig rörelse.

Det där har jag släppt och även om livet periodvis kräver ett visst jagande och deltagande i den yttre omvärlden. Har jag funnit värdet i att återvända till just stillheten inom mig.

Att bara vara med mig själv och arbeta med det som ger glädje i livet. För de här veckorna när jag för fullt kan ge tillbaka till mig själv . Är helt enkelt avgörande för att kunna delta i det övriga livet.

Därför njuter jag med stor tacksamhet över att jag får den här tiden helt för mig själv. Tacksamt tackar jag mig själv för det hårda arbete jag genomfört för att nå hit. Precis som jag skrev i går har jag fattat avgörande beslut, som får mogna och växa. Jag ger mig själv tid. Av den enkla anledning att jag förtjänar det allra bästa.

Ha en fin dag!

Ännu en dag har passerat

Det är tur att jag är ledig så att jag hinner möta allt det som sker. Trots att vissa saker borde vara lösta nu hänger de kvar som en påminnelse om att det är dags att fatta nya beslut. När det uppstår situationer där vi människor känner att vi inte respekteras eller blir välbehandlade behöver det tas en rejäl genomgång.

Därför har jag nu fattat ett sådant beslut, som i det stora hela är ytterst otrevligt och till och med väldigt orättvist eftersom jag lagt min själ i detta. Dock måste jag helt enkelt vända mig om och gå utan att få någon som helst lön för mödan. Inom den andliga världen talar vi ofta om att det ändå är av vikt att se saker utifrån kärlek och välsignelser. För att vara helt ärlig är det mycket svårt.

Troligtvis är det så att den här orättvisan som sker ändå bringar fram nya beslut som kommer leda till något mycket bättre. Vad är dock oklart just i skrivande stund. Situationer och händelser brukar som sagt falla på plats och det är först i efterhand vi faktiskt ser vad det resulterade i.

Tillsvidare låter jag saker bero och försöker njuta av min ledighet, som består av fysisk aktivitet och lite smått och gott. Tiden går hur som helst. Dock är hjärtat ännu inte i fas, vilket medför att det inte går att gå ut för hårt. Trist, men ännu en brasklapp som gör gällande att det är av stor betydelse att förändringar ska ske.

Det som är just nu är helt ohållbart och ger mig inte det glada liv jag så mycket förtjänar. Det finns något nytt som väntar och för att kunna ta del av det krävs det att något släpps, vilket faktiskt är på tiden.

På återhörande.