Där står jag och tittar på en svart grav, med guldiga bokstäver påminner den om svunna tider. Där ska min far få vila och jag känner en djup tacksamhet för det. Även om jag inte tror att vi efter att vi nått ljuset är förknippade till just en grav. Vet jag innerst inne att det i detta sammanhang kommer bli väldigt bra.
Den svarta graniten är hård som få , men vid en polering antar den en högst vacker glans. Den blir liksom tålig och vacker trots att den åldras. Det påminner mig lite om en människa, som genom sina val och livsförutsättningar kommer slipas precis som den svarta graniten. Den kommer också bli tåligare och inte minst ståtligare.
Guldet på bokstäverna påminner om det du bär i ditt hjärta. Dina önskningar och drömmar samt ditt hjärtas vilja att det ska förverkligas. Traditionellt sätt har de religiösa makthavarna och industrialismen gjort att människor glömt att även hjärtat är en del av den mänskliga hjärnan. Det finns alltså en länk mellan hjärnan och hjärtat.
Just nu råder det kanske stor förvirring och vi kan utmanas av att Pluto bland annat river upp saker i vårt undermedvetna. Sådant som vi kanske trodde vi var klara med. Precis som jag och min far, men nu får vi alltså en möjlighet att städa ut allt en gång för alla.
Mitt största råd är att andas och möta det som kommer. Det blir bra oavsett och de lärdomar och den läkning som sker nu kommer skapa goda effekter. Precis som med den polerade graniten. Till slut kommer den glänsa och när vi dessutom har mer kontakt med guldet det vill säga hjärtat skapar vi således en mycket bättre verklighet
även i det yttre.
Så andas och håll ut, den läkning som sker har vi innerst inne väntat på länge och en dag står vi där blankpolerade och med ett hjärta av guld.
Ha en fin vecka!
Ett liv i ständig förändring 